Nothing compares to you

idag går tankarna fram och tillbaka i mitt lilla huve. så mycket som händer just nu. eller allderles för lite kanske. jag vet inte. för de första farmor.. jag kan sitta och bara tänka på oss i flera timmar, på allt vi har gått igenom tillsammans, det är så oerhört mycket som jag alltid kommer att minnas, som jag aldrig kommer att glömma. du ser ut att må bra, jag vet inte om du bara låtsas för att få oss att inte tänka så mycket, men när du pratar om din sjukdom så ser jag på dej, hur rädd du är, hur ont de gör i dej när du säger att du inte vet om du blir bra, att du aldrig kommer kunna säga, jag lovar att jag blir frisk.. de är så jävla jobbigt, dagen du berättade att du hade cancer, den dagen va den värsta hittils i mitt liv, förstå då om du försvinner, jag vet inte hur jag kommer ta det. just nu vet jag inte, jag vet inte alls.. allt bara snurrar. det är hemskt att ens tänka tanken på att du kan försvinna, min bästa farmor, världens vackraste ängel, jag fixar de inte utan dej. farmor, dör du, dör jag.

emil, jag hoppas du vet hur mycket jag tycker om dej, och de kommer jag alltid att göra. du kommer alltid att vara min prins. jag vill aldrig förlora dej.. aldrig. du är de bästa som har hänt mej.